Antikvariatet

Antikvariatet

Om Antikvariatet

Antikvariatet är en blogg om gamla böcker!

Jag hittar bortglömda gamla böcker i min pappas bibliotek, i second hand-butiker och på loppisar, och i ett och annat antikvariat. Boklådor är bokskatter!

Om jag hittar en bok som på något sätt väcker inspiration och läslust hos mig - eller gör mig arg eller uttråkad, eller vad som helst! - så hittar ni den på Antikvariatet!

Recension 9 - Kapplöpningen

ÄventyrPosted by Emma Elliott Mon, July 23, 2012 21:13:47

Titel: Kapplöpningen. Amundsen och Scott mot Sydpolen (orig. Kappløpet)

Författare: Kåre Holt

Antal sidor: 242

Förlag och år: Bokförlaget Bra Böcker, 1977


--------------------------------------------------------------------------------------------------


Jag började läsa den här boken för dess omslag och namn. Jag gillar att läsa (och se filmade) berättelser som handlar om hundspann och äventyr i snöiga oländiga marker, främst under nybyggartiden i Alaska och norra Kanada. Med minnesbilder från andra sådana böcker jag läst på lantstället under sena sommarkvällar, i skenet av en gammal lampa och kanske en kopp te och en smörgås, satte jag då tänderna i denna bok.

Men den visade sig genast vara annorlunda, och inte den typ av berättelse jag förväntade mig. Dels var berättarformen annorlunda; det var som en blandning av en roman och en akademisk uppsats. Dels utspelade den sig på Sydpolen (som titeln ju skvallrar om) och innehöll således inga mysiga oändliga skogar, skogarnas vilddjur eller timmerhuggna stugor.

"Kapplöpningen" handlar om kapplöpningen mellan norske Amundsen och brittiske Scott om att vara den förste att nå Sydpolen. Det är mer som en faktabok än en roman, ganska lättläst. Man får definitivt den iskalla känslan av snö och kyla när man läser om förfrusna kroppsdelar och vinande isvindar. Men det som griper mig mest är skildringen av djuren. Hästar och hundar som får kämpa för att överleva, som äter varandra, blir deprimerade och slutar äta helt, ramlar överbord i iskalla havsvågor, fallerr ner i evighetsdjupa issprickor, och helt och hållet utnyttjas av människan för hennes fåfänga lust att vara den som vinner ära och berömmelse när de blir först till Sydpolen. Helt sjukt, jag lider med djuren, som för mer än 100 år sedan dog i dessa vansinniga kapplöpningar.